Ett år, ett liv

Idag är det ett år sen jag fick beskedet att jag har malignt melanom. Inte en dag har gått sedan dess utan att jag tänkt på att jag har cancer, att jag kan dö inom en närtid men också att jag överlever sjukdomen och faktiskt dör av ålderdom precis som spådamen ute på piren i Santa Monica sa till mig en gång i början av 1990-talet.

Det var en leverfläck i nacken som visade sig vara en liten men mycket aggressiv tumörspridare. Och drygt två veckor efter diagnosen gjorde jag min första operation (egentligen en undersökning av portvaktskörteln för att konstatera eventuell spridning). Detta var början på ett år av hopp och förtvivlan, skratt och gråt. Det blev också två operationer till (halslymfkörtelutrymningar) pga. tumörspridning. Men cancern fortsatte ändå att sprida sig och den 8 december fick jag tillsammans med min fru beskedet att de funnit metastaser i lever, lungor och gallgången. Det var inte längre operabelt. Nu var det lätt att knyta an till en tidigare läkares ord: ”Sprider det sig till andra organ kommer du inte att klara den här sjukdomen”. Jag frågade om prognos och vad jag skulle säga till barnen. Onkologen kunde givetvis inte svara på det men nämnde 1-5 år och att barnen behöver inte veta allt med en gång. Men barnen fick givetvis veta allvaret senare samma kväll. På kvällen började vi också planera in resor, konserter och allt annat vi som familj vill göra tillsammans. Nu fanns ingen tid att vänta med något.

Nu har jag levet ett år med diagnosen och min onkolog är mycket imponerad av hur jag svarat på den medicinska behandlingen med immunterapi med ipilimumbab (Yervoy). Jag har idag inga aktiva tumörer och motbevisar, än så länge, läkaren som sa att jag inte skulle klara den här sjukdomen. Men det är en ständigt pågående match som bara har ett slut, precis som livet självt. Det kan vara sudden death men just nu talar det mesta för en lång förlängning. Matchen liverapporteras för övrigt på Twitter som @medieBRUS .

Slut med pensionsparandet

Idag har jag levt i en vecka med vetskapen om att jag har cancer, malignt melanom. Egentligen visste jag det redan förra måndagen när vårdcentralen ringde och bokade in mig hos en läkare till följd av provsvaret från en borttagen leverfläck i nacken hade kommit. Vården har reagerat snabbt. Jag har operationstid nästa vecka för att ta bort mer av mig där leverfläcken satt samt att en eller flera lymkörtlar tas bort. Inför den stundande operationen blev det idag provtagning och blodgruppering. Jag jobbar på som vanligt och på kvällen blev det picnic och brännboll med yngsta dotterns klass och föräldrar. Barnen vann över föräldrarna. Sedan blev det tårtbak inför morgondagens skolavslutning. Det sista jag gjorde innan lyset släcktes var att som 43-åring avsluta mitt månatliga pensionssparande som pågått över 12 års tid.

Måndagsexemplaret är tillbaka

För flera år sedan rastade jag tilllsammans med mina syskon och föräldrar på en vägkrog i Håby för en bit mat. Samtalen oss emellan är aldrig dystra däremot spetsiga i formuleringarna men alltid med ett skratt nära till hands. Och trots att vår sjukdomshistorik vid detta tillfälle var ytterst begränsad kom vi ändå in på våra egna kroppsliga tillkortakommanden. Så här i backspegeln hade klagan liten substans eftersom våra fysiska besvär inte påverkat oss från att arbeta från tidig ungdom, resa, högre utbildning, springa Göteborgsvarv eller bilda familj. Kanske hade vi bara ett behov att släppa ut lite klagan i pausen på väg til Skjeberg i Norge där vi skulle hälsa på vår kära dagmamma. Hon som av alltid reste sig trots krig, sjukdomar, nerbrunnet hus, förlust av såväl sin pappa och sin dotter i alltför tidiga åldrar. Endast åldern tog henne till slut, 91 år gammal. Nåväl, det var här och när min syster konstaterade att vi alla vid bordet var måndagsexemplar. Och idag för en vecka sedan kände jag att hon  hade rätt därav tweeten:

Så vad har hänt? Jo, drygt tre veckor tidigare tog jag bort en leverfläck i nacken som inte såg så trevlig ut. Och förra veckan kom provsvaret – Malignt Melanom. En vecka har gått sedan beskedet om att jag har cancer som dessutom hade växt på djupet. Många tankar har tänkts under den här veckan och nästa vecka blir det operation. Nu ska det skäras bort med marginal i mig och även lymfkörtlar ska bort. Därmed har livet tagit en ny vändning. Politik, media och vin blir inte mindre ointressant för mig.  Men viktigast förblir mina underbara döttrar och min vackra fru. Samtidigt har jag så många tankar som jag inte alltid vill nöta med dem i tid och otid. Trots allt är nuet, glädjen och kärleken viktigast. Märkligt att det ska till en sjukdom för en sådan enkel insikt. Därför, här och nu,  återuppstår bloggen i en ny skepnad. Mer personlig, absolut privat.

Sommarkvällen var ljvuvlig, Agnes hjulade, Siri spelade fotboll medan Sara och jag pratade, åt oliver, italienska charkuterier tillsammans med franska och spanska hårdostar. Till detta drack vi proseccon Selezione Oro. Sedan spelade vi match mamma och dotter mot pappa och dotter. En kväll som denna kan inte bli bättre.

Trångt i mediebruset

Det är ännu oklart vad väljarna anser om Socialdemokraternas nya satsningar för att vända de senaste årens skolresultat. Frågan är också om väljarna vet om de förslagna satsningarna på obligatorisk sommarskola för niondeklassare utan gymnasiebehörighet, löftet om mindre skolklasser och utbildningskontrakt till arbetslösa ungdomar utan gymnasieutbildning.

Ja, det är inte lätt att känna till dessa förslag som Magdalena Andersson presenterade idag. Orsaken, partikamraten Omar Mustafa höll också en presskonferens idag där han berättade sin  version om det forna statsbärande partiets senaste haveri. Det som innebar att Mustafa först valdes in i Socialdemokraternas partistyrelse för att dryga veckan senare ombeds lämna densamma. Det är inte lätt att nå fram i mediebruset särskilt inte när drevet går.

För den som tröttnat på drevjournalistik, finns förslaget om skolsatsningar att läsa här.

Vem är vem?

Ja, sverigedemokraternas Erik Almqvist fick som bekant lämna sitt uppdrag som ekonomisk-politisk talesperson för partiet. Uppdraget övertogs av Almqvists företrädare på posten, Johnny Skalin. Men trots att Sverigedemokraterna inte är många, som väl är, i riksdagen tycks deras webredaktör ha svårt att hålla reda på vem som företräder partiet i  ekonomiska frågor. En sak är dock säkert, det är inte Per Bolund (MP)!

Nyhetsvinkling

Att det råder skillnad i nyhetsvärdering och vinkling mellan morgontidningar och kvällspressen är bekant. Ett tydligt exempel på nyhetsvinkling finns idag mellan Dagens Nyheter och Aftonbladet. Det gäller Mitt Romney och hans tid efter det att han förlorade presidentvalet för en månad sedan.

Efter en viss medial skugga efter valet, uppmärksammas Mitt Romney igen och vad han gör nu för tiden. Men vilken tidning har rätt? Däremot är det sant att han ätit lunch med Barack Obama i Vita huset.

Men tillbaka om nyhetsvinkling. Enligt den ena tidningen så är Romney i förfall. I den andra tidningen är tillbaka i sitt gamla jobb som styrelseledamot för hotellkedjan Marriott. Gissa vilken tidning som vinklar vad… Bildjournalistiken är också intressant.

Väska på villovägar – sverigedemokrat på fyllovägar

Med tanke på skriverierna i Expressen med flera, hur ytterligare en sverigedemokrat visar sitt sanna jag, undrar jag hur länge detta pressmeddelande kommer ligga ute på Sverigedemokraternas hemsida. De är snabba att hänga ut invandrare som brottslingar fastän en del talar för att så inte var fallet. Egentligen var kanske Lars Isovaara bara full, glömsk och invandrarfientlige. Som sverigedemokrater visat sig vara förr.

Kostymklädda svin

Expressen avslöjar idag att Sverigedemokraten Erik Almqvist under ett par års tid farit med osanning och han symboliserar därmed partiets rätta och obehagliga ansiktet. Det gäller såväl synen på kvinnor som på personer som inte passar in i deras mall för vad som är svenskt. Noterar samtidigt att en ung, arg, rasistisk man – Kent Ekeroth är förvånansvärt tyst idag. Att Ekeroth, likt Almqvist, bör lämna alla sina uppdrag och inte minst Sveriges riksdag är för en utomstående självklart. Men partiet fungerar nog inte så. Inte minst om vi likt Lars Adaktusson gör samma reflektion om vad som lockade partiledaren Jimmie Åkesson till Sverigedemokraterna. Adaktusson fångade essensen i detta nyligen i en krönika i Metro:

Just i dessa dagar knackar tusentals människor från krigets Syrien på vår dörr – samtidigt noterar Sverigedemokraterna sina största opinionsframgångar hittills. Enligt partiledaren Jimmie Åkesson är det bara en tidsfråga innan hans parti har lika många väljare som Socialdemokraterna och Moderaterna.

Mot den bakgrunden är det intressant att Åkesson själv gick med i Sverigedemokraterna när politiken var formad av högernationalister och skinnskallar. Både den dåvarande partiledaren och ungdomsförbundsordföranden var organiserade nazister, vid partiets sammankomster var medlemmarna klädda i uniform. Att Åkesson frivilligt sökte sig till ett parti som startades och leddes av nazistsympatisörer stämmer till eftertanke.

 

 

 

Presidentvalet 2016

Inte oväntat blev det fyra år till med Barack Obama i Vita huset. I det här läget gör kompromisskandidaten Mitt Romney klokt i att lämna ett splittrat republikanskt parti bakom sig och återvända hem till det demokratiska Massachusetts. Nomineringsprocessen för republikanerna bestod som bekant främst av äldre vita män (förvisso Herman Cain också, dock äldre). Män som Rick Perry, Newt Gingrich, Donald Trump och Rick Santorum vädrade inte direkt värderingar som tilltalar yngre, minoriteter, kvinnor och homosexuella för att nämna några. För trots det historiskt svåra läge som USA befinner sig i, såväl ekonomiskt som i sin roll som stormakt, valdes Barack Obama om. En bakomliggande faktor till Obamas seger är de demografiska förskjutningar i landet som har påverkan på politiken. Frågan är om USA går mot en mer progressiv väg?

Vilken färdriktning USA väljer 2016 blir intressant att följa. Avhängigt är givetvis vilket resultat Obamas åtta år i Vita huset får gällande ekonomi, levnadsförhållanden och position som stormakt i världen. Oavsett är tipset att partiernas kandidater 2016 är Hillary Clinton för demokraterna och Marco Rubio för republikanerna.

Time will tell!

Twittrande mediebrus

Du har väl inte missat att mediebrus finns på Twitter?! https://twitter.com/medieBRUS