Dagens lästips – en avhandling och Maciej Zaremba

En ledare i dagens DN visar hur betydelsefull regeringens (med stöd av Miljöpartiet) lagändring som öppnat för arbetskraftsinvandring för invånare utanför EU.

[…] lagändringen var nödvändig av flera skäl. Med flera vägar in i vårt land kan förhoppningsvis asylsystemet avlastas och fungera bättre. Om fler männi skor kommer till vårt land för att arbeta skapas också en samhällelig dynamik som berikar vårt land. Ekonomin är inte statisk, utan utvecklas av fler i verksamhet.

Sverige behöver dessutom människor som vill komma hit för att arbeta. All statistik och alla prognoser visar att det snart kommer att bli brist på arbetskraft.

Reformen har brister som ledaren också lyfter fram. Men när människor söker sig till Sverige för att skapa sig en ny framtid är det samtidigt viktigt att asylprocessen avlastas. Migration har olika anledningar och de skälen bör hållas isär. En del söker sig till Sverige i första hand för skydd medan andra främst för att arbeta. Regeringens förändring är en viktig för migrationspolitiken (och fler behövs) vilket i det långa perspektivet kan göra Sverigedemokraterna till ett betydelselöst parti.

Utomeuropeiska medborgare som kommer hit och arbetar, toppen. Men de asylsökande då – är inte de passiva och frånvända det svensk samhället? Svaret är nej, enligt en ny avhandling där bilden av de passiva asylsökande ifrågasätts. Genom deltagande observationer och informella konversationer mellan 2004 och 2008, visar Jonny Bergman vid Umeå universitet hur asylsökande flyktingar från Afghanistan hanterar sin situation i Sverige. Han säger:

– De flyktingar jag har följt i den här studien deltar inte bara i organiserade aktiviteter, såsom svenskundervisning och jobbpraktik, utan sysselsätter sig också själva i stor utsträckning. De söker exempelvis information både kring sin egen och gruppens situation, och anstränger sig att inte bara behålla men också utöka sina sociala kontakter.

Men det finns avigsidor också som dessvärre inte förvånar:

Som helhet känner de asylsökande flyktingarna sig ändå maktlösa med ett starkt begränsat handlingsutrymme, och deras situation karaktäriseras av beroende och ogästvänlighet.

Här finns potential till förändringar. Men vem ska föreslå dem? Både valet och eftervalsanalysen uppfattar jag handlar mer om hur Sverigedemokraterna ska bemötas snarare än att ta itu med integrationens utmaningar. En som dock skiljer sig från mängden är Maciej Zaremba som skrev i DN för drygt två veckor sedan:

Det var alltså inte vår känsla för värdighet man vädjade till, utan vår fallenhet att mobba ut avvikaren. Under de första dagarna efter valet såg det faktiskt ut som om SD skulle oskadliggöras med ungefär samma metoder som detta parti tänker sig för att rensa Sverige från muslimer. diskriminering, social utfrysning och demonisering. […] Var det av högmod? Eller tvärtom – av oförmåga?

En som inte läst Maciej Zaremba är Folkpartiets gruppledare i nya Region Halland, Bengt Eliasson. Vid den nya mandatperiodens första fullmäktige igår klev han upp i talarstolen för att uppmärksamma (Hallands Nyheter, ej online) att Sverige demokraterna valts in:

– Vi har fått in ett främlingsfientligt parti i fullmäktige.

Sverigedemokraternas gruppledare Oleg Datsishin gav svar på tal som visar att kejsaren (läs de etablerade partierna) är naken:

– Det är lite komiskt när Folkpartiet talar om Sverigedemokraterna som ett främlingsfientligt parti när jag är den enda gruppledaren här som har invandrarbakgrund.

Den här debatten blir fel och de partier som står för en human människosyn förlorar till fördel för Sverigedemokraterna genom att sätta etiketter på partiet snarare än att syna deras politik. Som Maciej Zaremba skrev:

Reaktionerna på Sverigedemokraternas inträde i riksdagen oroar mig mer än inträdet i sig.

Strategin för partier med en humanistisk människosyn ska, istället för att själv stå naken i talarstolen, klä av Sverigedemokraterna genom att visa på deras bristfälliga politik som varken skapar ekonomisk eller mänsklig tillväxt Sverige.

Annonser

Om mediebrus

Statsvetare och frilansskribent som tycker att Seinfeld är det bästa som visats på TV.
Det här inlägget postades i Invandring, Politik, Sverige. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s