Billig demokrati, dyr byråkrati

Enligt Dagens Samhälle kostar den svenska demokratin 64 miljarder kronor för mandatperioden 2010-2014 i kommuner, landsting och i rikspolitiken. Det blir i sann kvälls-tidningsjournalistik lika mycket som 239 370 nya Volvo S60. Mycket pengar alltså men demokrati är inget att snåla med. Kolla bara på The Economists karta utifrån ett demokratiindex. Det är lätt att inse att demokratin har ett högt pris. Byråkratin däremot den kostar alldeles för mycket.

För snart ett år sedan presenterade Timbro en studie – Byråkratexplosionen – som visar att kommuner och landstings ökade resurser under 2000-talet inte gått till välfärdens kärna utan till administratörer i offentlig sektor. När författarna bakom rapporten, Thomas Idegard och Johan Kreichberg, presenterade rapporten på DN-debatt, avslutar de slagfärdigt:

I grunden måste skattemedel i den offentliga sektorn granskas lika hårt som bidrag till privata verksamheter. För att Saab över huvud taget skulle få statliga kreditgarantier behövde de tilltänkta nya ägarna presentera planer och kalkyler där varje kronas användning redovisades i detalj. Men när det gäller kommuner och landsting är politiker av alla färger beredda att skölja ut miljarder, utan några som helst krav på redovisning av hur pengarna används. Resultatet blir att 2000-talets byråkratexplosion med största sannolikhet bara fortsätter, nu gödd av nya, friska pengar.


Bloggen konstaterade inledningsvis att demokratin måste få kosta pengar, däremot ska politikerna utkrävas ansvar när skattemedel slösas bort i förvaltningarna istället för att komma kärnverksamheterna till godo. Nu är valet genomfört och statsminister Fredrik Reinfeldt har redan uppmärksammats för att regeringskansliet har fler anställda än någon tidigare regering. Den gamle MUF-ordföranden Thomas Idegard har all anledning att följa upp sin studie nu på riksnivå.

Det blir därför lätt att tro att det nya med de Nya Moderaterna är att de sällar sig till en gammal politik. För syssel-sättningen i den privata sektorn har i princip inte ökat sedan 1950-talet. Den offentliga sektorn däremot har ökat kraftigt och, enligt Timbro, alltså inte i kärnverksamheterna. Välfärd finansieras av den privata sektorn och ska välfärden växa ska det vara i kärnverksamheterna. Inga fler byråkrater tack!

Annonser

Om mediebrus

Statsvetare och frilansskribent som tycker att Seinfeld är det bästa som visats på TV.
Det här inlägget postades i Politik, Sverige. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s